En midsommarhälsning med pioner och blomsterterapi

Igår på förmiddagen kurvade jag in via Anemone och hämtade ett fång pioner. De flesta skulle jag ge bort, men det var nog svårt, de är ju så underbara!

Lejonungen skulle sova över hos mormor och morfar för första gången och då han åkt hemifrån behövde jag lite blomsterterapi. För mig är det så avkopplande att gå i trädgården och plocka ihop buketter. Det regnade lite och myggorna surrade kring öronen, men sånt är småsaker då jag får uppslukas av sommargrönskan och blommorna.

Buketten med mörkrosa pioner gav jag till midsommaraftonens värdinna. Men buketten med vita pioner behöll jag själv. Den ska jag alldeles strax gå och nosa lite på.

Här i Liljas hörn av världen har vi en lugn och behaglig midsommardag efter aftonens firande. Det är ganska varmt ute och solen kikar fram ibland, så jag tror vi ska grilla nåt gott till kvällsmat och äta ute på terrassen. För nu känns det äntligen som sommar på riktigt.

I syrenernas tid (och att få syrenerna att hålla i vas)

Här går dagarna och jag gör inte mer än det allra viktigaste. Med en liten lejonunge som går framåt i 110 % och varken har tid att äta eller sova så blir det så. Ikväll var det badkväll, men det hade nog varken jag eller han orkat med, så vi gick ut och plockade syrener istället.

Äntligen har de slagit ut, och vad är nu bättre än att de gjorde det lagom till midsommar? Jag kommer att beskära ner mina buskar efter blomningen för att de förhoppningsvis ska bli lite buskigare nertill. Så nu har jag ju världens tillfälle att plocka in så många kvistar jag bara hinner.

Den eviga blåsten tär på humöret, men ikväll var det faktiskt riktigt skönt ute i solen. Hundarna som helst njutit av solen inomhus hittills vill gärna ut och nosa. Och jag är så glad att lejonungen fortfarande trivs i sin bärsjal. Då kan vi gå ute och titta på världen länge. Och jag ser på bilden att jag hunnit få lite fräknar fast jag tycker att jag varit ute så lite.

Min stora blomsteridol, superproffsiga Erin på Floret Flower Farm, har tipsat på sin blogg om hur man får syrenerna att hålla så länge som möjligt i vas. Det testar jag nu.

1. Plocka syrenerna då ungefär en tredjedel av blommorna är utslagna. De vecklar inte ut sig så mycket efter att de plockats, men är de för utslagna minskar hållbarheten. Klipp med sekatör eller skär med vass kniv.

2. Ta bort alla blad direkt efter att du klippt av kvisten. Det krävs mycket energi för att hålla dem vattenspända.

3. Skär ett 3-4 cm långt hack in i stjälken och bänd kniven så att träet splittras. Jag lyckades inte få det att splittras, så jag skar ett kryss istället. Fast egentligen borde det gå lika bra med en lång, fin snittyta, som på rosor.

4. Lägg syrenerna i rejält med vatten. Ställ dem kallt i några timmar. Jag kommer att ha mina ute över natten.

Nu är det bara att hålla tummarna för att de håller sig fina hela midsommaren! Och om inte så går jag ut och plockar nya. Vilken lyx.

En skål full av försommar

Ja inte är det nån sommarvärme ute ännu, men äntligen - ä n t l i g e n - blommar det på allvar! Jag vill bara ta tillvara alla blommor, ta in dem och ha dem överallt. 

Jag plockade ett par nävar blommor och la ner dem i en skål med vatten. Det blev en doftande, färgsprakande godisskål full med försommar. Härligt.

De mörkrosa blommorna är från prydnadsäppelträdet Wabiskaw, den absoluta pärlan i min trädgård just nu. De andra blommorna är förgätmigej, häggmispel och hägg.

Hej juni

Hej juni, nu tar vi väl och rycker upp oss?

Att ha en svävande våräng i köket

Vilken underbar första majhelg det har varit! Solsken, utflykter, tillsammanstid och trädgårdstid. Lejonungen fick nosa på havet för första gången (om man bortser från den allra första vagnturen dagen innan vi lämnade sjukhuset) och titta på lekande gäddor. Men än var han nog för liten för att uppskatta gäddlek...

Igår hade vi vänner på besök. Vi grillade hamburgare - mums va gott det var! Jag pyntade med vårblommor från trädgården. Eftersom det skulle bli fullt med mat på bordet så hängde jag upp blommorna ovanför bordet istället.

Provrören som jag använde har jag fått nån gång för väl utfört arbete. Såna kan vara svåra att hitta i butik, men jag ska ge ett tips. Jag köper alltid vaniljstång i "provrör" och sparar dem för den här typen av arrangemang.

Ett annat tips gäller blommorna: om du plockar vårblommor, eller späda blommor överlag, kan du lägga dem i kallt vatten i kylskåpet några timmar innan du ställer fram dem. Då håller de längre.

Nu får resten av maj gärna fortsätta i samma stil med sol, blommor, grönska och utflykter. Önskar er alla energi och kreativitet!

Årets vårblommor på trappan

Brr... Den är förrädisk våren nu. Solen är så varm och skön, men så fort den går i moln känns det hur bitande kall vinden är. Men penséerna klagar inte på lite kall vind, så jag ska väl inte vara sämre!

Jag var på ett blixtbesök till Bellis Flowers & Garden idag. På en minut valde jag åtta penseer. Det är nog alla tiders rekord.

Varje vår har jag en ny favorit, trots att det är samma gamla sorter som finns på kärrorna. I år tyckte jag att de helblåa var finast.

Men eftersom jag tycker att de blåa ser mesiga ut mot vårt röda hus så köpte jag också för första gången vita penséer med mörklila ansikte. Jag tycker att penséernas ansikten ser ut som sura gubbar, och just den här ser surast ut av dem alla.

Men den ser faktiskt bra ut mot huset tycker jag. Små lila violer blandade jag med för att göra planteringen lite snällare. Som sällskap har de luktärtsrankor från ifjol och lite blåbärsris.

Trevlig helg!

5 tips för en lyckad Välkommen till världen-fest

På påskdagen, en dag före Lejonungens 6-månadersdag, firade vi äntligen hans ankomst till världen. Att en ny människa kommer till världen är en av de allra finaste anledningarna till fest. Speciellt då det handlar om en väldigt efterlängtad människa, och en som kämpat sig igenom mer än de flesta kan ana. Så jag visste redan från början att jag ville ordna en alldeles speciell fest. Och det blev det. En dag som vi alltid kommer att minnas med glädje och värme.

Istället för att bara berätta om festen tänkte jag ge fem tips på vad man kan tänka på då man ordnar en fest. Det här var inte en dopfest, inte heller en namngivningsfest, utan helt enkelt en Välkommen till världen-fest. Men tipsen passar egentligen vilken fest som helst.

#1 Satsa på lokalen

En fest kan bli både rolig och trevlig var den än ordnas, men om festen ska bli högtidlig tycker jag att alla gäster ska ha en sittplats i samma rum, och gärna utan att det blir trångt. Vi hade 35 gäster, och beslutade oss för att hyra lokalen i byn. Den är relativt liten och hemtrevlig. Där fick vi plats med tre långbord, buffébord, presentbord och en fotograferingshörna (se tips #4).

#2 Dekorationerna

Dekorationer behöver inte vara svårt eller dyrt. Ha ett färgtema och köp och samla ihop material som passar. Vårt färgtema var blått, gult och grönt. Jag hade tänkt mig enbart pastellfärger, men råkade ha en rulle med mörkblå tapet hemma att göra vimplar av. Och bra blev det! Vi använde gardiner som bordsdukar och jag lånade flera kakfat på fot.

Låt färgtemat synas i maten också! Vi bjöd på gula citronmacarons, blåa blåbärsmacarons och gröna miniapelsin- och limemuffins. Och så en choklad- och hallonpavlova som visserligen bröt färgtemat, men den hade pistagenötter som skiftar i grönt...

Och glöm inte blommor! Att placera ut blommor i många små vaser ger effekt med små medel. Nu råkar det sig att jag samlar på flaskor, men också här kan man låna ihop av vänner och familj. Vi använde tulpaner, eftersom de är billiga och i säsong. Men faktiskt bara 20 stycken, kompletterade med tre kvistar vaxblomma samt vide. 

Vid buffébordet hade jag satsat lite mer på blommorna, men vide plockad i naturen fick stå för volymen.

#3 Ha program och bjud på er själva

Det är högtidligt med långbord, men det blir snabbt stelt om det inte händer något. På vår fest höll jag först ett välkomsttal. Det blev personligt, läsning-av-lapp och en hel del tårar, men det bjöd jag på. Det satte också tonen för resten av festen. Efter talet sjöng en vän till oss Kärleksvisan (av Sarah Dawn Finer). Därefter blev det dags för kaffe, och medan folk åt och drack sjöng vår vän ännu en sång, Det gåtfulla folket (av Beppe Wolgers och Olle Adolphson, för övrigt en allra finaste barnrelaterade låt jag vet). Dessutom hade vi kopierat upp ett allsångsblad med kända barnsånger som vi sjöng ur. Sedan avslutade vi med att visa bilder från Lejonungens första månader.

Nu hade vi kanske mer att berätta än vad man i vanliga fall har, men alla små barn har en historia. Berätta om graviditeten, födseln, barnets personlighet och roliga anekdoter. Det uppskattas garanterat. Gästerna har kanske hört det förr, men inte i detta sammanhang.

Ett hett tips är att servera små munsbitar till kaffet. På så sätt har gästerna att göra då de går och hämtar mera. Och mera. Och mera.

#4 Fotografering

På en Välkommen till världen-fest, eller vilken fest som helst, ska festföremålet (och hela tjocka släkten) såklart fotograferas. Mitt tips är att färdigt ställa i ordning en plats med bra ljus och neutral bakgrund. På så sätt blir det enkelt för alla att få lyckade bilder (istället för, i värsta fall, bilder med svarta silhuetter mot ett ljust förnster).

Vi använde oss av en fond som troligen använts i någon revy på lokalen, men vår första plan var att helt enkelt spänna upp ett vitt lakan som vi skulle ha nålat fast ballongerna på.

#5 Ta hänsyn till barnet

Det låter kanske självklart, men jag vill ändå poängtera detta. Under mina få månader som mamma har jag märkt att ett spädbarn påverkas väldigt mycket av det som händer runt omkring. Om mamma och pappa håller på och stressar och fixar och donar dagarna före och på festdagen så att rutinerna rubbas, så kommer barnet troligen inte att visa upp sin bästa sida på kalaset. Jag förberedde och delegerade så mycket som möjligt. Dagen före festen ställde mina föräldrar (som Lejonungen redan är van att umgås med) upp som barnvakter medan jag och min man ställde i ordning på festplatsen. På själva festdagen hade vi först en lugn morgon och sen gjorde vi likadant. Vår lille hedersgäst dök upp på festen samtidigt som alla andra. Allt för att rubba rutinerna så lite som möjligt.

Vår lille pojke orkade så bra med att hälsa på alla nära och kära. Han hoppade från famn till famn i flera timmar med någon liten powernap emellanåt. Gästerna var glada och nöjda. Och jag är tacksam för en fin, känslosam fest som vi sent ska glömma.

Alla bilder i inlägget är tagna av Lejonungens faster. Tusen tack.

Ps: Några snabbtips på slutet:

- Om du har trädgård kan du köpa fiberduk istället för engångsduk, så kan du återanvända den. Men räkna med att lägga den 2- eller 4-dubbelt.
- I söndags handlade Strömsö om kalasfix. Många fina tips! Se avsnittet på Arenan.

Helgbukett med tulpaner och videkissor

Vilken lycka att hitta en nersågad sälg i skogen! Jag var inte sen med att plocka åt mig några kvistar. Videkissor är så fint med tulpaner, och det som är bra med just sälg-träden är att kvistarna till skillnad från vanligt vide ofta är förgrenade. Då får man en luftig bukett.

Jag hade redan en jättefin tulpanbukett som jag fått av en kompis. Med sånadär härliga, dubbla tulpaner som nästan ser ut som pioner då de öppnar sig. Nu blev den ännu lite tillpiffad med videkissor.

Tulpaner är fina som de är, men man kan göra så mycket roligt med dem. Så tjopp iväg nu till din närmaste blomsteraffär och köp en tulpanbukett med det där lilla extra! Eller piffa till en själv! Om buketten sen hamnar på internet får du gärna lägga in en länk som en kommentar på det här inlägget, så blir det ännu mera delad blomsterglädje!

Tulpaner i aalto-vas

Aalto-vasen måste ju vara den designpryl som finns i flest hem i Finland. Och tulpanen måste ju vara den vanligaste blomman folk lägger i aalto-vasen. Med tanke på det är dagens rubrik antingen supertråkig eller supersmart. Hur som helst så kom jag inte på något bättre. För det är just tulpaner i aalto-vas som jag vill visa er idag.

Ingela bloggade om sitt gula porslin, och då bestämde jag mig för att i år ska jag inte låta påsken ta mig på sängen. Så jag sökte fram mina vaktelägg (som jag limmat på pinnar) och fjädrar (som jag gjort ett DIY om här), plockade lite björkkvistar från gräsmattan och köpte ett knippe tulpaner. Och så tog jag fram påskduken. Det känns faktiskt härligt piggt!

Nu är det ju hela mars kvar till påsk och gott om tid för mera påskpyssel. Kanske blir det lite sånt här på Lilja's Corner de närmaste veckorna.

Rosa 'Blanc Double de Coubert'

Jag har aldrig varit särskilt förtjust i rosor. De är för gammaldags, för taggiga, för tråkiga. Och jag tycker inte att de doftar särskilt gott heller. Men i våras stod jag med tio inköpta rugosarosor som skulle bli en häck framför vårt hus. För alla alternativ var otänkbara. Till vårt lantliga röda hus krävdes en rosenhäck.

Jag valde 'Blanc Double de Coubert'. Den är vit, dubbel, remonterande, härdig, robust och en bra nybörjarros. Doften kunde jag inte kolla före köpet, men även om det i beskrivningen står "stark doft" så doftar den inte för mycket ros. Tack och lov.

De små plantorna har tagit sig riktigt bra och nu har de flera knoppar. Remonterande betyder att den blommar om, och den ska blomma från juli till september bara den får tillräckligt med näring och vatten.

Idag har jag beställt röda och vita tulpaner, vitsippor och snödroppar, som ska få växa under buskarna, åtminstone så länge de ryms. Och i kanten har jag planterat smultron. Det tar sig vid vår entrégång!

Vaniljsolrosen och hennes släktingar

Jag kom igång lite sent med mina plantor, så än är det bara luktärterna som blommar för fullt. Det blev en snittblomsrabatt till för att få plats för dem. Nu har jag en ljuvlig blomstergång, och jag får nog hålla mig i skinnet nästa vår. Det kliar nämligen i fingrarna att göra en eller två rabatter till. Om det inte vore för grävandet.

Bland solrosorna - teddybjörnarna, de rödaktiga och de alldeles vanliga - har jag en extra fin en. Det är ingen vanlig Helianthus annuus, utan en Helianthus debilis med sortnamnet 'Vanilla Ice'. Den är precis lagom stor för buketter och varje blomma har en lång stjälk. Och kanske doftar den en aning vanilj om man sluter ögonen och drar in doften lite försiktigt.

Förresten, du ser den allra högsta plantan på den första bilden: det är ännu en tredje solrosart, en Helianthus tuberosus. Det är jordärtskocka, som får små solrosor i toppen. Tänk att de små knölarna har sån stor växtkraft. Till min födelsedag i november ska jag gräva upp några skockor och laga en god soppa.

Susannas brudbukett: ren blomsterglädje

En liten tanke jag har är att på beställning kunna göra blombuketter och -arrangemang med material från min trädgård. Något jag tänkt på, men som inte känts särskilt realistiskt. Men tidigt i våras tog Susanna, som har bloggen Huvikumpu Living, kontakt med mig och frågade om jag ville göra brudbuketten till hennes bröllop. En enkel, avslappnad och jordnära bukett i vintagestil önskade hon sig. Oj! är väl det ord som bäst beskriver min reaktion. Ett drömuppdrag, men samtidigt så väldigt skrämmande. Jag sa förstås ja. Gissa om jag varit nervös?

Men det gick ju hur bra som helst. Susanna och Fredrik är ett härligt par som det var ett rent nöje att planera och fundera med. Mina ursprungliga planer på vilka blommor som skulle ingå fick jag till viss del frångå på grund av sen sådd och kall försommar. Men mattramen ("miniprästkragen"), som var allra viktigast, var samarbetsvillig och mitt uppe i bästa blomningen.

I brudbuketten finns mattram, prästkrage, pärleternell, lammöra, daggkåpa, sibirisk vallmo, hallonblad och craspedia. Allt utom craspedian (de gula bollarna) är från min egen trädgård. Ett vintage spetsband fick dekorera skaftet.

Brudgumens och bestmanens corsage bestod av silverek, lammöra och craspedia.

Tärnans bukett var en förenklad variant av brudbuketten.

Så småningom kommer nog bilder upp på Susannas blogg. Det väntar jag ivrigt på - jag är så glad att jag fick vara en del av deras makalösa fest!