lördag 27 februari 2010

Att hålla kontakten

En barndomsvän, som bor kvar i min hemby och som jag inte pratat med sen november, ringde mig här om dan:

- Jag pratar med R (en annan barndomsvän) på facebook och funderade om ni skulle komma och hälsa på i helgen.
- Är hon hemma nu?
- Hon har flyttat hem och vi bor faktiskt grannar sen i julas.
Ett sting av svartsjuka.
- Jahaa, då träffas ni säkert ofta...
- Nä, vi har träffats en gång sen julen...


Hur kommer det sig att det är så svårt att hålla kontakten? Tiden bara drar iväg med en. Man jobbar, äter, sover, jobbar, äter.... Gör de där sakerna som man alltid gör. Plötsligt blir dagar veckor och veckor blir månader och man kommer på att det är alldeles för länge sen man hälsade på farmor eller ringde den där kompisen.


Idag ska jag då träffa mina barndomsbästisar. Om allt går som planerat ska jag också träffa mormor och morfar som jag saknat så, jag minns inte ens när jag träffade dem senast. Förhoppningvis ska jag också träffa min gudson och äntligen få se det där leendet som får hjärtat att smälta...

Och åter igen lovar jag mig själv att det inte ska gå så lång tid till nästa gång.



PS: Förhoppningsvis ska jag hinna virka lite också! En liten tjej - som inte är så liten längre - sa vid ett tillfälle att hon gärna vill ha en sån här maskot. Va lägligt då att hon snart fyller år ;)

7 kommentarer:

. sa...

Söt maskot! Min son (ja, alla i hans klass) fick en sån av sin fröken till jul. De är så söta! Hans är i svart/lime. Jättefin./Camilla

Livet på Vestergård sa...

Ja, tänk vad ofta man säger "vi ska nog hålla kontakt" men sen rinner tiden bara iväg och det lämnar.
Hoppas ni hade en roligt barndomsträff!
Söt maskot, den kommer säkert att glädja mottagaren.
Ha det bra !

Nicole sa...

Vilken gullig maskot!
Ja huadå vad tiden rinner iväg. Man hinner knappt vara social alls under vintern känns det som. Ändå är det alltid så kul då man träffar vänner och så tänker man att det här borde vi göra oftare...

Trevlig vecka!

Kram, Nicole

Anonym sa...

Ja-a det är viktigt med barndomskompisar,vänner och släktingar. Man ska vara rädd om dem. O ibland måste man "ställa" till med kalas (fast man igentligen inte vill fira födelsedagen längre) för att få träffas, men det är så härligt att få de där kramarna och leenden och gemenskapen :-))
Fin maskot.
Kramisar-pudervippa-

Skogsdoft & havsbris sa...

Tänk att det faktiskt är så svårt att hålla kontakten... Fast man bor nära kommer man sig ändå inte för att hälsa på, fast det inte tar många minuter att skriva ett litet mail eller sms blir det inte av, man tänker att man borde ringa men man ska bara göra det här först... och sen blir det inte av i alla fall. Man borde helt enkelt tänka att den här gången ska jag inte skjuta upp det utan faktiskt ta kontakt eller åka och hälsa på, annars finns det ju risk att det bara går längre och längre mellan gångerna... För visst är det härligt att träffas sen när man väl kommer till skott, eller höra av en vän man inte hört av på länge!
Hoppas du hade det riktigt kul tillsammans med dina barndomsbästisar! Dem har man ju alltid massor att tala om med, vilka minnen man kan dela!
Gulliga bilder, förstår att den lilla tjejen önskade sig en sån där maskot!
Ha en skön söndag!

alegni sa...

sönerna blev väldans ivriga när de hörde om såserna. kan du fråga din kompis var han köpt sin flaska? blairs är just det märket som pojkarna har fastnat för :)

StrandviksVillan sa...

Det där känner man verkligen igen...
Just därför har jag slutat säga till vänner att "vi borde ses" utan istället bestämmer vi direkt NÄR vi ska träffas, vilket datum, även om det skulle vara flera veckor fram. Det har funkat bra!
Så inte har det nån betydelse om man är grannar eller inte ;)

Sött med blommorna i "håret" på maskoten :)
Vi ses snart igen!