onsdag 18 februari 2015

Att helt oväntat bli mamma

Det är klart,  h e l t  oväntat var det ju inte. Vi visste ju att han äntligen var på väg. Men vi var inställda på att han skulle komma i slutet av januari. Inte en grå måndag i oktober. Vi hade just börjat landa i tankarna på vad det skulle innebära att bli föräldrar. Istället kastades vi in i en kamp för livet bland kuvöser och larmande apparater.


Han föddes 16 veckor för tidigt, i vecka 23+6. Ett 720 gram litet knippe skinn och ben. Det var visserligen en bra vikt, men ett foster som föds 60 % in i graviditeten är långt ifrån redo att möta världen. Skulle han ha fötts en vecka tidigare hade han sannolikt inte klarat det. Men i de 720 grammen fanns en enorm livskraft. Med en lejonunges styrka kämpade han. Den 28 januari, en dag efter beräknat födelsedatum, fick han äntligen flytta hem.


Så nu börjar vi vänja oss vid att vara föräldrar "på riktigt". Inga sköterskor som backar upp oss, inga läkare som bekräftar hur han mår. Han är en frisk och pigg pojke, bortsett från att lungorna tagit lite stryk av respiratorvården. Vi har haft honom i snart fem månader. Samtidigt är han som en tre veckor gammal bebis. Och ganska exakt tre och ett halvt kilo tyngre än då han föddes.


Men nu känner jag att det är dags att sparka igång bloggen igen! Jag kommer att fortsätta som förr, med foton och inspiration från hemmet och trädgården. Lite pyssel, lite utflykter. Och så kan det nog synas några runda tår och knubbiga fingrar ibland också.


Som ni ser har jag fixat lite med bloggdesignen. Och så har jag  ä n t l i g e n  fixat en facebook-sida för bloggen, så att det blir lättare att följa med när det kommer nya inlägg. Tryck på fb-logon i marginalen eller gå in på facebook.com/liljascorner. Roligt att ses igen!

20 kommentarer:

Drömgården sa...

Välkommen tillbaka!!! Vilka härlia bilder på en glad och växande Lenni! <3
Längtar efter att träffa dig!
Kram Kitty

Ingela sa...

Roligt att du är tillbaka! Jag ser fram emot alla kommande inlägg! Hälsa lejonungen så mycket!

Kamomilla sa...

Välkommen tillbaka, ser så fram emot dina inlägg i framtiden!

Sandra sa...

Wow, så fantastiskt att han klarade sig! Vilken livskraft! Grattis till ert mirakel!

Anonym sa...

Blir så rörd av att läsa dina rader ♥
Glad att du är tillbaka!

Loa sa...

Blir tårögd av ditt inlägg. Vilken fantastisk guldklimp ni fått och vilken livskraft.
Ser verkligen framemot att få fortsätta läsa hur det går för dig och din familj.

Unknown sa...

Vilken stormande upplevelse och jag är så glad att det gick lyckligt trots omständigheterna!
Roligt att du är tillbaka!

kram Sabina

StrandviksVillan sa...

Skoj att du är tillbaka! Ser fram emot alla fina inlägg, för det vet jag att det blir!
Kramisar till fasters sötnos!

Susanna/Huvikumpu Living sa...

Så roligt att du bloggar igen och stort grattis <3

Lyckoslanten sa...

Härligt! Har nog saknat dina fina inlägg!
Ser fram emot att följa era kreativa stunder tillsammans! ♥︎

Karolina sa...

Oj vad fint, blev riktigt rörd :')

Vform sa...

Lycka Till ... både med lilla Lenni och nya bloggturen!
Kramar ♥

Petra sa...

Fina! Vilken kämpe! Och välkommen tillbaka!

Lilith sa...

Vad härligt att du är tillbaka! Ser fram emot att läsa om ert nya liv som föräldrar och om hur er lilla kämpe växer och utvecklas! Ett stort lycka till, än en gång! Många kramar! :)

♥Min Eden♥ sa...

Underbart blogginlägg...Stort lycka till!!
Kram Nina

Maria B sa...

Med varmt hjärta önskar jag er rika dagar. Känsloskalan utvidgas då man får en gåva som er. Åt alla håll.

Grattis! Grattis! Och kram.

Liljas Corner sa...

Tack alla varma själar för hälsningarna. De värmer <3

Gröna Anemone sa...

När jag ser dina bilder och läser din text flyttas jag själv tillbaka till samma öde som du är mitt uppe i. Nu har vi en stor 18-åring som trots den tidiga starten med få kilon har tagit sig an livet med jättekliv.
Lycka till!

Anonym sa...

Känslosamma bilder <3
Det är mycket känslor som far i en när man blir helt plötsligt mamma eller mommo.
Man hade väntat så länge o så helt plötsligt händer det mååånga månader före. Man hade ju just börjat tänka att snart kommer en liten i vår värd.
Ingen kan förstå hur det känns när ett barn kommer så här mycket för tidigt, om man inte har gått igenom det själv.
Nu är vi så oerhört tacksamma att ha Lenni hos oss att det finns inga ord att beskriva detta.
Lennis mamma o pappa har varit så duktiga o gett honom trygghet.
-pudervippa-

Maria L sa...

Mitt hjärta blöder för er när jag nu sitter med vår lilla tjej i famnen. Det var tre veckor mellan er lilla kille och våran tjejs BF. Kommer ihåg när killen kom till världen och tänkte mycket på er. Han är verkligen en tuff liten krabat! Alla styrkekramar i världen till er alla och njut av varandra. Hälsa farsan med!
Kram