Det bästa med Vasa är stranden, och havet. Men så finns det också några pärlor här och där. Som den här balkongen som alltid är fylld med blommor, precis som om ägarna inte visste om att de bor i en småstad i Finland.
Och det här huset, som har en gigantisk bur med undulater i en av tamburerna som vetter mot gatan. Fast nu då jag gick förbi hörde jag inte kvittret och jag fick inte syn på buren.
Eller det fula höghuset som ändå har sin charm, för det är övervuxet med klätterväxter och på gården växer de rödaste rosor.
Paviljongen. Fast den här gången skyndade jag mig förbi. Jag blev lite rädd för konstiga ljud som kom därifrån. Tänkte på hur ofta jag skulle vara rädd i en storstad.
Snön är väl inte märkvärdigare än i nån annan stad...
Men så har vi stranden, och havet. Och jag vinkar lite åt min gamla arbetsplats i det lilla huset vid roten av skorstenen.
Och den nya bryggan vid strandkanten tycker jag är så fin i sin enkelhet.
Jag skulle ta en bild på min nya mössa också, men objektivet... Hej hej, i alla fall!
7 kommentarer:
Så fina foton från stan. Ja den där balkongen lägger man verkligen märke till, den ser alltid så mysig ut :)
Så trevligt med bilder från stan via din kamera! Allt är så bekant, men ändå så roligt att se och fina du som tittar fram där allra sist! :o)
Tack för guidningen! Så vacker har jag aldrig sett den stan förr <3
H. m-i-l
Tackar söta ni!
Fina bilder, känner igen mig :)
Härlig färg på mössan och vackra ögon. Hej på dig!
Vilket mysigt inlägg :) jag fascineras ofta av just den där balkongen :)
Vad fint du dokumenterat stan, och dig själv med för den delen!
Skicka en kommentar